Korv, soppor och sjungande kockar | del 1

Korv, soppor och sjungande kockar | del 1

artikel
D
David Hackett2 min läsning|25. July 2026
Det här är del 1 av 3 i en serie om tonsättares matvanor, av David Hackett. Läs del 1 och 2.
George Frideric Handel (1685 – 1759) är berömd för sina operor och oratoriet Messias. Men han är också ihågkommen för sin njutningslystna livsstil och sin kolossala aptit.
På sina turnéer brukade han dra upp enorma restaurangnotor. När han en gång beställt middag för två frågade en servitör om Handel väntade sällskap. ”Jag är sällskapet”, svarade Handel och förtärde sedan båda måltiderna.
Handel hävdade också att hans kock kunde mer om komposition än en av hans stora operarivaler, Christoph Willibald Gluck. Men kommentaren var något mindre förolämpande än den först kan verka.
Kocken i fråga – som hade det underbara namnet Gustavus Waltz – var utbildad musiker och sångare och hade medverkat i flera av Handels operor.
En sjungande kock åt en finsmakar till tonsättare: det låter som en perfekt match!
Wolfgang Amadeus Mozart (1756 – 1791) var en mänsklig kompositionsmaskin som bara sov fem timmar per natt, och han behövde mycket näring för att hålla igång.
Som tur var bodde han i Wien på en tid då det i fint sällskap nästan ansågs tabu att äta lätt.
Tonsättarens frukost bestod vanligen av choklad, äppelstrudel, äggsufflé och wienerschnitzel. Lunch och middag kunde innehålla delikatesser som kuttelsoppa, grillad stör, bräserad duva och till och med leverklimp med surkål.
Mindre lyckad var Mozarts förkärlek för fläskkotletter. På den tiden lurade en dödlig parasitmask i otillräckligt stekt fläsk, och en del musikforskare tror nu att Mozarts plötsliga och för tidiga död kan ha orsakats av en dålig kotlett.
Läs mer av David Hackett på www.musicbytheyear.com.

Sveriges största nyhetsbrev om klassisk musik

Få överblick över kommande konserter, festivaler och utvalda rekommendationer från hela landet.